En vecka av finbesök är över

Mycket bilder den här veckan, har nämligen haft något extra fint att fota. Kristian har varit här och hälsat på i en vecka. Det var nästan surrealistiskt att träffa någon från mitt liv i södern. Det känns som om jag har ett helt annat liv här uppe, ett ganska trevligt liv faktiskt.

Fina Kristian i skidbacken

Som sagt, Kristian har varit på besök och haft ett helt liftsystem för sig själv eftersom det, den här veckan, har varit ungefär lika mycket folk här som på Nordpolen. Veckans sensation var att jag såg en bil som jag inte kände igen. På den här veckan har Kristian lyckats göra flertalet snygga (oplanerade) volter med utslösta bindningar som resultat. Han har också lyckats köra in i en sten och slitit av stålkanten på en av skidorna. Jag är riktigt imponerad över hur han har hunnit med allt detta på bara tre skiddagar. 

Medan Kristian har sysslat med ovan nämnda aktiviteter har jag varit en yrkesarbetande kvinna som har tjänat mitt levebröd. Jag har till exempel skottat igen ett hål i liftgatan, klättrat upp i en liftstolpe och hjälpt en liten tjej på med en av sina skidor. Slitsam vecka...

Jag i min snygga arbetsuniform

Veckan har också bjudit på "byafest". Det vill säga fest för hela byn. Både jag och Kristian var mycket spända på vad det skulle innebära. Vi hade två scenarion; 1. alla blir apfulla och ligger och krälar på golvet, 2. alla sitter ganska lugnt och tyst och dricker öl och festen slutar tidigt.

Det blev det senare, ganska lite fylla (för vår del), skoterfilm, hela 15 personer och sänggång klockan 00.30. Jag måste nog erkänna att jag hade hoppats på alternativ 1. så man verkligen skulle ha något att skratta åt dagen efter, men det var trevligt ändå. Dagen därpå blev jag uppdragen ur sängen för att börja arbetet med att skotta alla hotellets tak. Phu!

Ralph Erskines vackra hotell men tyvärr med 7 olika tak. Tips till alla arkitekter;
"Rita aldrig tak som lutar inåt om huset i fråga ska byggas någonstans
 där det snöar mycket. För det är skitjobbigt att skotta!"

Gårdagen bjöd på vackert väder och en två timmar lång skidtur tillsammans med Kristian upp mot Klövern. Jag har, sedan Kristian kom hit och lärde upp mig, gått från amatör till riktigt längdskidsproffs (eh, nästan i alla fall). Jag lyckades bara köra rakt ut i skogen en enda gång och trilla en annan gång.

Kristian med Klöverfjället i bakgrunden

Snabba Freja ute på de lappländska vidderna

Nu har Kristian åkt hem och jag ska klara mig sju veckor till utan honom. Det kommer inte vara några problem om varje dag bjuder på sådana här vackra vyer.

Borgahällan i morgonljus 220113